Oväntat!

Världen fungerar på ett märkligt sätt. På mindre än en vecka har jag haft att göra med fem personer från mitt förflutna. Det är som om ödet säger mig att jag aldrig ska träffa någon ny. Jag förstår inte. Det är ett mysterium. Okej, Gotland är litet, men att just de två skulle höra av sig idag finns ju inte på världskartan.

Jag vet inte vad jag tycker eller vill. Jag måste ge det hela tid. Jag vet vad jag borde göra, sen om jag ska följa hjärtat eller hjärnan är ju en helt annan sak. Jag ljög för dig igår. Eller? Jag hoppas allt löser sig snart. Jag tar dagen som den kommer och det har jag alltid gjort.

Projektinspelningen gick i alla fall jättebra. Jag är supernöjd med resultatet. Skall dock lägga till handklapp och sång, men det får jag göra när jag blivit av med min förkyldning.

I övrigt skall det slappas. Måste bli frisk.