Mood

Zero 7 - Somersault

En sekund

Jag stod utanför Åhléns och väntade på pappa. Då fick jag syn på en kille som kom gåendes mot mitt håll. Eftersom det var en kille som jag aldrig tidigare sett i hela mitt liv så började jag titta åt ett annat håll, som man normalt gör. Men när han väl passerade mig så sa han "hej" utan att titta på mig. Jag blev så paff att jag inte sa någonting tillbaka. När jag såg honom gå iväg så började jag fundera på om han verkligen sa hej till mig. Sa han någonting överhuvudtaget? Det kanske var en hostning. Varför skulle han säga hej till mig om han inte känner mig? Jag hörde nog fel. Fast jag är ju ändå rätt säker på att han sa Hej. Vad gör man i såna situationer? Det är inte så att man kan ropa hej när personen är flera meter bort. Det tar bara en sekund att säga hej men det tar så mycket längre tid att förstå att någon sagt hej om denna någon är en helt främmande person.

Jag vill i alla fall ta tillfället i akt och säga "Hej" tillbaka.

Jag borde ju inte berätta...

men jag kan inte låta bli. Jag blev utsatt för ett mordförsök idag!! Eller nästintill i alla fall. Jag, mor och far skulle gå till Max och äta. Vi beställde tre dagens varav en skulle vara glutenfri. Vem står i kassan? Jo min älskade kille förstås. Han skötte sig jättebra och jobbade på snabbt och fint tills....HAN GAV MIG EN VANLIG GLUTENHAMBURGARE! Han om någon borde väl veta :P Han försökte förgifta mig med gluten. Men den gick jag inte på, så jag återvände till kassan med en blick som kunde mörda och han förstod direkt. Felet åtgärdades, slutet gott allting gott. Det är ju bara tredje dagen han jobbar så jag får ha lite överseende. Älskar honom fortfarande mest av allt :)

Att vara sjuk i en vecka

Att vara sjuk i en vecka brukar resultera i att man får en del överskottsenergi när man väl piggnar till lite. Det hände även i mitt fall. I fredags började jag dagen med att städa mitt rum och sedan dammsuga hela huset. Man kan tro att det var slut där men det var bara början. På kvällen tvingade jag ner mamma och pappa i källarens stökigaste rum som man inte sett golvet på på ca 15 år. Där började vi röja. Efter fem timmar kunde man äntligen ana ett golv och rummet har aldrig varit så välsorterat som det är nu. Jag är helt otrolig helt enkelt och det värsta är att jag tycker att det är jättekul. Jag passade på att slänga ut vår gamla klädhängare, som börjat luta, från hallen och på lördagen gick jag och mamma och handlade en hatthylla istället. I lördags sorterade jag även ut alla mina skolpapper och i söndags rensade jag det sista sakerna jag hade i källaren vilket tillsammans blev tre flyttlådor som ska upp på vinden. Phu. Jag skulle kunna tänka mig att för en liten (stor?) summa pengar komma hem till folk och styra upp deras sorteringsarbete och förvaring. Någon som vill?

Vem har smittat mig med magsjuka?

Jag vaknade natten till måndag av att jag hade jätteont i alla mina muskler och var jättevarm. Jag tog en alvedon och hoppades att allt skulle bli bättre. Följande morgon kunde jag knappt stå upp utan att kräkas. Jag har konstant ont i magen och mår skit. Jag har nog inte vägt så lite som jag gör nu sen jag gick i sexan, om inte tidigare. 48 kilo är inte kul. Jag har ingen aptit eller ork. Det är tur att jag har världens bästa pojkvän. Han har tagit hand om mig och hämtat saker som jag inte har kunnat hämta. Han har gjort i ordning rivet äpple som jag knappt petat i, te som jag inte druckit och glutenfria pannkakor som jag inte ätit. Trots det så fortsätter han att ta hand om mig. Världens underbaraste!! Älskar honom!

TOMATSOPPA

Så här gott tycker mina katter det är med tomatsoppa:






















Missan ger ordet "craving" ett ansikte!

Det sjukaste någonsin!

Det är det stördaste jag varit med om på längre. Jag är en otroligt ordningssam människa, städar varenda vrå av mitt rum fyra gånger om året ungefär. Då ingår att damma taket, torka av gardinstången, dammsuga i garderoben, torka av varenda cd-skiva i det stängda skåpet, ja ni förstår. Så långt är det ingen fara, men idag gjorde jag en fasansfull upptäckt. På min vägg har jag tio småtavlor som har hängt där i några år nu och idag tänkte jag ändra ordningen på dem lite. Jag förstår inte hur det har gått till men bakom en av dessa småtavlor ligger en cigarett. EN CIGARETT???? Va? Vänta här nu, har jag haft en cigarett bakom en av mina småtavlor i flera år? Är det straffet för att man glömt torka av tavlornas baksida under dunderstädningarna? Jag förstår ingenting. Vem har lagt dit den? Någon som vet att jag är sjukt anti rökning och skulle skoja? Var det någon som skulle gömma den för mina föräldrar? Någon som lagt den ovanpå den lilla tavlan och cigaretten oavsiktligt ramlat bakom? SNÄLLA GE MIG ETT SVAR!! (ni kan få tillbaka cigaretten)

Livet står still



Vet faktiskt inte vad jag ska göra. Mitt liv är så fruktansvärt otajmat just nu. Kan inte flytta för jag har inga pengar. Kan inte plugga för jag har jobb här (en timme i veckan). På övriga jobbfronten ser det rätt tomt ut. Jag blir ensam efter nyår. Allt är en jävla katastrof och jag orkar inte bry mig. Allt är så omotiverande, vet inte vad jag ska ta mig till. Jag får höra att mitt CV är bra, att jag är utåtriktad och att jag har bra betyg och allt möjligt men inget verkar ju hjälpa. Det hjälper inte att man har gått natur och slitit häcken av sig för folk tror ändå inte att man har någon social förmåga om man spenderat sin tid i skolbänken.

Jag måste ha ett riktigt jobb snart annars kommer jag gå under. Är faktiskt ledsen över att bli ensam i vår.